Jag är fortfarande så där förkylningsluddig i huvudet. Solen skiner så vackert där ute men jag får hålla mig inomhus och försöka kurera mig så gott det går. Igår kväll var jag på kurs där vi tillverkade inredning till trädgården, av material som vide, björkris, metalltråd och betong. Jag började på ett klätterstöd till blommor av vide men hann inte få det färdigt för vips så var kurskvällen slut. Det var rätt kyligt i salen där vi höll till och dessutom satt vi på det kalla golvet och jobbade, vilket min förkylning inte tyckte om… Så jag får vänta tills jag känner mig bättre innan jag kan vara där ute och göra färdigt mitt blomstöd. Det blir ett kurstillfälle till, en lördag i maj, och då ska jag göra pionstöd. Det ska bli intressant!
Krokusarna blommade så vackert hemma hos mamma i påskhelgen. Dem har jag planterat en gång i tiden… Det var där hemma i trädgården som mitt trädgårdsintresse vaknade. Och drömmen om att en gång få en alldeles egen trädgård föddes… Nu har jag det – vilken lycka!
Vilken fin kontrast mellan det lila och det gula.
På hemvägen i söndags stannade vi till och beundrade solnedgången som färgade himlen och landskapet rosa. Det är något magiskt med just solnedgångar. Jag kan aldrig få nog av dem!
Det var verkligen en vacker kväll!
