Den här gången lyckades jag tajma in min röda amaryllis så den blommade precis till jul.
Det var intressant att följa dag för dag hur knoppen började slå ut.
För var dag som gick blev vecklade knoppen ut sig mer och mer… Den liknade nästan en tulpan som höll på att slå ut.
Det är ett riktigt naturens under, även om det sker hemma i ens eget köksfönster, att se när knopparna slår ut och utvecklas till en vacker blomma.
Från början är det bara en stor grön knopp som man bara kan gissa sig till vad det ska bli av, ju mer knoppen slår ut desto mer ser man vad det ska bli för något.
Till sist blir det en stor ståtlig blomma som lyser upp i vintermörkret.
Det här gör det mödan värt att spara amaryllisen från år till år och vårda den ömt, för att sedan belönas med denna blomsterprakt. Fast växten kan kännas stor och skräpig under resten av året och tar upp plats så är det ändå en speciell känsla när amaryllisen blommar om år efter år. Nu har den blommat ut och det är dags att flytta bort den från köksfönstret för den här gången. Jag har en amaryllis till men den var betydligt senare i starten, så det kommer ännu att dröja ett tag innan den blommar. Men vad gör det att den inte blommade till jul, det är lika roligt att få njuta av den i ett senare skede också! Då kan det behövas något som piggar upp i fönstret, när alla juldekorationer är undanplockade och det ser kalt och tomt ut.