Det slog mig att jag inte visat vårt växthus som vi byggde i somras, annat än på en bild i mitt inlägg om sommaren, och den bilden var tagen under byggnadsskedet. Så nu när det börjar vara hög tid att städa ur växthuset och bomma igen det för vintern ska jag visa hur det blev. När min man flyttade hit fanns det på tomten ett plastväxthus, men vi använde det aldrig till annat än förvaring och sedan var det en dam från byn som ville köpa det. Vi trodde inte vi var typen som har växthus helt enkelt… Jag hade dock alltid tyckt att det var något speciellt med växthus byggda av gamla fönster, och det fanns nog någonstans i bakhuvudet att jag en dag skulle vilja ha ett själv. Och till min stora lycka (och förvåning!) gillade min man idén att bygga ett sådant, eftersom fönstren fanns där och bara väntade på att komma till användning.
Vi använde oss av fönster som fanns kvar i uthuset hemma hos min mamma efter farmor och farfar. Fönstren med de små rutorna upptill satt en gång i tiden på den gamla förstukvisten till mitt föräldrahem (när jag var liten bodde vi 3 generationer under samma tak), men den revs för att ge plats för en större tambur samt badrum och bastu. Också dörren kommer därifrån. Det är roligt att fönstren och dörren kom till användning nu, det känns nästan som om mina farföräldrar lever vidare på det sättet. Att ta tillvara det som tillhört gångna generationer ligger mig varmt om hjärtat. Glasen till taket fick min man av en arbetskamrat. Han skar till några av rutorna själv, men det visade sig vara väldigt svårt så resten av rutorna lämnade han in till en glasmästare. Att baxa upp de jättelika fönstren på släpvagnen var en mardröm, som bara blev värre när det visade sig att kuren inte gick på och när vi skulle ta av den föll den mot fönstren och en av rutorna gick sönder…
På dörren hänger en trädgårdsskylt jag köpte i Molde, Norge. Kunde bara inte motstå den!
Det är tänkt att vi ska ha en liten sittgrupp i växthuset, för att kunna förena nytta med nöje, men vi hittade tyvärr inga möbler vi var riktigt nöjda med i somras så det får vänta till nästa år. Tills vidare ställde vi en ett par gamla stolar där man kan slå sig ner en stund. Allra helst skulle jag vilja få tag på ett fint gammalt bord att ha där inne, men att hitta ett som passar både till storlek och form och dessutom inte kostar en halv förmögenhet visade sig vara väldigt svårt. På en gårdsloppis hittade vi ett par trädgårdsstolar som hade passat alldeles perfekt, men den ena var trasig och när vi provsatt visade det sig att stolarna var fruktansvärt obekväma. Så trots att de kunde ha blivit våra för en billig slant avstod vi – vem vill sitta på en obekväm stol?
Vilken lyx att kunna odla egna gurkor och tomater! Så mycket godare än dem man köper i butiken. Plantorna bildade en riktig djungel inne i växthuset.
Körsbärstomater och bifftomater. Körsbärstomaterna var jättegoda, men bifftomaterna var ingen höjdare och tog väldigt länge på sig att mogna, så dem skippar vi nog i fortsättningen.
Två sorters paprika och basilika odlade vi också. Basilikan växte verkligen så det knakade!
En nog så viktig detalj i växthuset, en termometer så man kan hålla koll på temperaturen! På långsidorna av växthuset har vi två vädringsluckor, den ena med automatisk öppning som öppnar och stänger fönstret vid en viss temperatur. Även det andra fönstret ska få automatisk öppning nästa år. Vi hade också automatiskt bevattningssystem åt tomat-, gurk- och paprikaplantorna, vilket var ovärderligt de gånger vi åkte bort.
Imman på fönstren gör att det nästan känns som att stiga in i en annan värld när man kommer in i växthuset.
Nu håller tomatplantorna på att dra sina sista andetag och det är dags att plocka in de allra sista tomaterna innan odlingssäsongen är över för i år. Sedan får vi stänga dörren till växthuset och vänta på nästa vår…
