Gott nytt år 2012!

 

 

Hej på er, kära bloggvänner! Det var länge sedan senast, alldeles för länge, och nu har det t o m hunnit bli ett nytt år. Jag hoppas ni har det bra, och att ni haft en fin jul och att ett fantastiskt nytt år 2012 väntar på er där ute!

Det var aldrig min avsikt att försvinna från bloggvärlden så här länge, men ibland vill omständigheterna något annat… Det här har varit den absolut längsta hösten i mitt liv. I augusti började jag ett nytt jobb, ett jobb som jag smått motvilligt accepterade för att jag så starkt kände att jag ville göra något helt annat. Och det är detta jobb som sugit all ork, kraft, energi och inspiration ur mig, och kvar lämnat en trött, sliten trasa, en spillra av mitt sanna jag. Jag tror aldrig att jag varit så här trött efter något jobb förr, den ständiga stressen och pressen att man måste hinna, hinna, hinna tär på både kropp och själ. Det är inte så här jag ville att livet skulle vara. På senare tid har det börjat kännas en liten, liten aning bättre, men faktum kvarstår att det inte är något drömjobb och aldrig kommer att bli det heller. Det är inte det här jag vill göra resten av livet.

Sakta, sakta försöker jag hitta tillbaka till skaparlusten och inspirationen igen, men det är så svårt, så svårt när tiden och orken inte vill räcka till och kvällarna är försvinnande korta. Jobbar man dessutom vissa helger stjäl det av den dyrbara kvalitetstiden med nära och kära, den som betyder så mycket för mig. Jag har inte heller varit någon vidare bloggvän, och det är jag också ledsen för. De här senaste månaderna har jag inte hunnit kika in på era bloggar annat än som hastigast någon gång då och då, om ens det. Jag har på något sätt inte orkat ta till mig andras fina, välstädade och vackert inredda hem när mitt eget mest känts som ett kaos…

För några dagar sedan fick jag oväntat beskedet att mitt vikariat kommer att ta slut om en månad pga en omplacering. Det hade nog ingen väntat sig skulle ske så plötsligt, varken jag själv eller min chef, och jag vet inte riktigt hur jag ska ställa mig till detta. När jag avskytt jobbet som allra mest och bara velat bort därifrån hade jag nog jublat över ett sådant besked, men jag har ändå på något konstigt sätt med tiden vant mig vid jobbet och att ha en riktig lön. Jag är nog mest besviken på att de kunde göra på det här sättet, men det är bara att acceptera och gå vidare. Jag hade ju ändå aldrig blivit lovad att jobba där i all evighet, och det skulle jag absolut inte vilja heller! Jag vet bara hur svårt det är att hitta ett nytt jobb, och suckar inför detta. Framtiden känns med ens så osäker… Men jag försöker se det nya året som en chans att gå vidare, göra något nytt, alla möjligheter är öppna! Låt 2012 bli ett alldeles fantastiskt år!