Explosivt!

Under en veckas tid fick vi njuta av underbar sommarvärme. Det gick nästan från vinter till sommar över en natt kändes det som. Värmen och våren slog till med full kraft på en gång vilket man inte riktigt var förberedd på. Som varmast hade vi +28,3 grader, inte illa för att vara i mitten av maj! Under denna vecka fullkomligt exploderade naturen i grönska, nästan så man kunde se hur knoppar sprack och gräset grönskade. Nu är dock värmen ett minne blott, idag har det varit hela 10 grader kallare än igår, vilket verkligen känns! Förhoppningsvis återvänder värmen snart, och några frostnätter vill vi inte heller ha nu när så mycket står i knopp och blommar!

De här bilderna tog jag förra lördagen, när naturen och trädgården precis hade börjat grönska. Nu är det full sommar där ute, utom det där med värmen som övergivit oss då…

Björkarnas mössöron är nu stora.

Svartvinbärsbuskarna blommar nu.

Scillorna blommar för fullt.

Den fina ljusblå ådringen ger ett skirt och fint intryck.

Lungörten står i full blom.

Löjtnantshjärtats knoppar har slagit ut och nu får man njuta av de vackra hjärtformade blommorna än en gång.

De vita narcisserna är gula i mitten när de slår ut, sen bleknar de och blir helvita. Ännu ett av naturens många under!

Till sist en vacker solnedgång som kameran fångade under en biltur i lördags. Jag har alltid varit svag för solnedgångar!

Imorgon ska vi på bröllop. Det är en högstadiekompis till mig som ska gifta sig. Tråkigt att det varma vädret inte höll i sig, men de får säkert ett vackert bröllop ändå!

Utemöblerna och lite annat smått och gott

Nu ska jag äntligen försöka få ihop det där inlägget jag skulle skriva redan förra veckan men aldrig hann med… Jag vet faktiskt inte vart dagarna tar vägen, tiden bara rusar iväg och det är så mycket man borde hinna med… Och så måste jag be om ursäkt för att jag varit så dålig på att besöka era bloggar också på sistone. Någon gång ibland har jag som hastigast tittat in, men det där med att kommentera har jag inte riktigt hunnit med…

Jag ska börja med att berätta att nu har vi fått en ny utemöbelgrupp från Plantagen som vi hämtade igår, istället för den förstörda som jag visade i förra inlägget. Och nu hade det minsann dykt upp skyltar med skötselanvisningar på deras utemöbler, något som inte fanns ifjol när våra möbler blev köpta! Och inte heller nämnde säljaren som plockade fram möblerna då att de borde skötas si och förvaras så, nej inte ett ord! Säkert har skyltarna dykt upp efter alla klagomål de fått på förstörda utemöbler. Nu står det på skötselanvisningarna att möblerna ska skyddas mot regn när de inte används – vad jobbigt om man måste täcka över dem varje gång man använt möblerna när de står under bar himmel! Och dessutom ska de vinterförvaras inomhus i varmt förråd. Hjälp, vad gör vi då? Vi har ju inget varmt förråd att förvara dem i vintertid! Låter som om vi nu står här med en splitterny möbelgrupp som vi inte vågar använda. För högst antagligen kommer färgen att spricka och flagna på samma sätt på de nya möblerna också efter ett tag. Och att behöva täcka över dem mellan gångerna, det låter jobbigt och väldigt opraktiskt, utemöbler ska väl klara av att stå utomhus – eller? Och när det blir höst, måste vi då förvara möblerna hos någon annan bara för att de måste förvaras i varmt förråd? Det här låter som alldeles för mycket besvär för en möbelgrupp tycker jag! Utemöbler borde väl vara gjorda för att hålla utomhus och i vårt klimat dessutom, eller hur? Så ni kan förstå att det känns lite kluvet. Det var ju jättebra att vi fick nya möbler, men när det är frågan om möbler man knappt kan använda eller förvara – vad gör man då?

Förra torsdagen fyllde jag år och här är lite bilder från godsaker på kaffebordet.

Hjärtan med Marianne-strössel.

Cookiebrownies, recept i Lantliv nr 4/2010. Härlig kombination av kladdkaka och cookies, något för alla gottegrisar!

De här godsakerna kallar jag Anitas salta kex, för det var en bekant till min mamma som heter Anita som bjöd på dessa för några år sen och sen dess hör de nästan till på kalasbordet… De är verkligen försvinnande goda!

I helgen tog vi hem de gamla fönstren och dörren som vi ska använda till växthuset. Fönstren var verkligen jättefina, gamla fönster har en sån härlig charm! Växthuset kommer att bli så fint när det är klart. Bygget är inte påbörjat än, men i helgen ska det börja ta form. Det jag får börja med är att tvätta av fönstren många års lager av damm och spindelväv innan det blir dags att skrapa av den gamla flagnade färgen och måla. Vad spännande det kommer att bli att se växthuset ta form! Igår köpte jag tomat- och paprikaplantor som ska få flytta in i växthuset sen när det är klart. Nu gäller det bara att få plats för dem någonstans tills dess…

Klagomål

När jag ändå är inne på klagolinjen kan jag ju börja med att klaga på detta: jag sitter här och snörvlar och hostar. Så det lär nog inte bli mycket till valborgs- eller första maj-firande för min del. Jag hade hoppats jag skulle slippa drabbas av makens förkylning, men jag åkte dit till sist i alla fall. Nu är det väl inte mycket att göra åt eländet, det är bara att låta det ha sin tid och försöka härda ut. Fast jag helst inte hade blivit förkyld just nu, när det är så mycket jag borde ha gjort i trädgården bland annat.

Nu till det som jag egentligen skulle skriva om. När vi gifte oss ifjol fick vi bland annat dessa utemöbler i serien Somerset från Plantagen i bröllopsgåva. Denna bild är lånad från nätet. Möblerna var jättefina och passade bra på uteplatsen. Allt var frid och fröjd. Hösten kom och möblerna förvarades under vintern väl skyddade för väder och vind. När han för någon vecka sen tog fram möblerna igen blev vi alldeles förskräckta. Det kunde inte vara sant! Möblerna som vi inte haft ens ett år var alldeles förstörda.

Färgen flagnar och spricker, och på bordet har träet böjts uppåt i kanten. Så ska utemöbler inte se ut efter mindre än ett år! Tillverkaren har gjort fel, för möblerna har nämligen inte blivit grundmålade innan de spraymålats med en färg som helt klart inte är lämpad för nordiska förhållanden. Det är verkligen dåligt, sånt borde inte få säljas! Klagomål och bilder ska skickas vidare till huvudkontoret i Sverige för vidare behandling. Och det var inte första gången de fått klagomål på möblerna heller, vi är långt ifrån de enda som drabbats av detta elände. Tydligen borde möblerna vintertid förvaras antingen I Plantagens egna skyddsöverdrag eller i varmt förråd, vilket vi inte har! Och det framgick inte heller NÅGONSTANS  när vi köpte möblerna, så då kan de inte heller kräva att de ska förvaras så. Alla har inte varma förråd att förvara sina möbler i, och hur skulle man kunna veta att de ska täckas över med överdrag till vintern heller om det ingenstans framgår klart och tydligt?! Det ska bli intressant att se hur Plantagen sköter det här ärendet, om de tar sitt ansvar. Det är verkligen inte roligt att få något man fått i bröllopsgåva förstört på det här sättet. Vi hade blivit väldigt besvikna i vilket fall som helst, men just att det är en bröllopsgåva gör att det svider extra mycket! Återkommer när vi vet mer om i frågan.

Farväl till en älskad familjemedlem

Nu är det dags att säga ett sista farväl till en högt älskad familjemedlem. Agaton blev 18½ år gammal. Nu finns han inte mer. Igår kväll somnade han in för sista gången. Han var med om en hel del i sitt långa liv, men han kunde nog inte ha varit mer älskad och ompysslad än han var. Nu när han lämnat oss är saknaden och tomheten stor. Han kommer aldrig mer att sitta i fönstret när man kommer hem till mamma, eller komma och möta en vid ytterdörren. Han kommer aldrig mer att ligga bredvid en i soffan på kvällen när man tittar på TV. Och aldrig mer får man stryka honom över huvudet… Han finns inte mer. Farväl, älskade Agaton! Vi kommer aldrig att glömma dig, du som var en del av vår familj i så många år! Hoppas du har det bra där du är nu…

Vår!

Förra veckan var jag ute med kameran och fångade små vårtecken där ute. Snön hade äntligen börjat smälta på allvar då och det var så roligt att gå ut och se vad som hänt i trädgården!

Krokusarna har hittat upp. Länge var de begravda under en jättelik snödriva, fick be maken skotta bort en del av den för att snön skulle smälta bort så fort som möjligt så krokusarna skulle få en chans att hinna upp ur jorden. De första krokusarna jag planterade där kom nämligen inte alls upp när snön låg djup och smälte långsamt!

Eldkorgen från C O klarade tydligen inte eldning och en vinter ute i snön så bra, för den dök upp alldeles rostig! Med andra ord var den nog inte av så bra kvalitet… Nå, fast den kanske inte är så vacker längre går det ju ändå att elda i den fortfarande.

Den gamla fågelholken som pappa gjorde för länge sen har fått flytta hem till oss och har fått nytt tak. Nu hoppas vi att få invånare i den också! Jag ser den genom fönstret när jag sitter vid datorn och det vore roligt att få se en liten fågelfamilj flyga ut och in där!

Tulpanerna har hittat upp ur sin vintervila. Nu har all snö som fortfarande fanns kvar där förra veckan smält bort och bladen har börjat ta form. Härligt att se livet spira än en gång!

Körsbärskvisten ser nästan ut som en tass! Eller kanske en klöv. Vem vet vad det växer ut för djur där på kvisten så småningom!

Grattis på födelsedagen!

 

Idag vill jag önska Min Prins, min älskade man, en riktigt fin födelsedag! Solen skiner, fåglarna kvittrar, det är vår och du fyller år. Grattis!

Ikväll blir det ett litet kalas fast födelsedagsbarnet själv helst inte skulle fira alls. Men klart han ska firas! Det är ju din dag idag!

Grattis än en gång!

PS. Ni som i förra inlägget visste att mackapären jag visade hade med vävning att göra hade alldeles rätt! Man använder den alltså till att reva varpen med den, något som jag själv inte kan och aldrig har provat på men hoppas få lära mig. Tur att man har en mamma som kan sånt! Varpa heter visst manicken, eller revstav som vi kallar den i mina hemtrakter.

Hej mitt vinterland…

 

Igår morse vakande vi till vår fasa till en alldeles vit värld. Det hade snöat en hel del under natten och det var ett riktigt vinterland som mötte oss utanför fönstret hemma hos mamma. Usch, mer snö var väl det sista vi ville ha nu, när det mesta av snön äntligen smält bort under veckan!

Så här ska det ju inte se ut så här långt in i april! Som tur var kom solen fram sen på eftermiddagen och smälte bort det mesta av den nyfallna snön, men när vi på kvällen åkte hem såg vi att det måste ha snöat mer sen senare på ett par ställen, bl a här hemma, för åkrar och gräsmattor täcktes av ett tunt snölager och vägen var våt. Som tur är skiner solen idag så förhoppningsvis försvinner de sista spåren av snöfallet under dagens lopp.

Förra söndagen var vi på en liten utflykt ut på vischan för att hämta hem ännu ett fynd från nätet för en billig peng. På hemvägen tog vi en extra vända på mindre vägar, genom små byar och åkerlandskap, och såg flera översvämmade åar. Vissa började nästan ha vattnet upp till husen!

Här var det en å som svämmat långt över sina bräddar. Vattnet nådde nästan upp till vägen på sina ställen.

Den här ladan var helt omgiven av vatten på tomten.

Åkrarna hade förvandlats till sjöar och ladorna till sjöbodar…

Ån har svämmat långt över sina bräddar och bildat ett riktigt sjölandskap.

Slutligen en bild på det senaste fyndet, som vi hämtade hem förra söndagen. Kanske jag ska låta er gissa vad det är för något? Kanske någon av er vet vad det är för en mackapär och vad den används till?