Tisdagstema: Klädförvaring

Idag är Fabrikens tema klädförvaring och klädkammare. En riktig klädkammare vore en riktig dröm det! Det där med klädförvaring är ett kapitel för sig här i huset. Eftersom de två sovrummen i den nyare delen av huset är så små att det tyvärr inte ryms några garderober där och garderoberna i övre hallen delvis är upptagna av köksattiraljer pga utrymmesbrist i köksskåpen så förvarar vi våra kläder i garderoberna i biblioteket – i andra änden av huset. Så det blir en hel del spring av och an… Jag tror dörrarna till våra överfulla och inte särskilt representativa garderober får förbli stängda och visar istället bilder på betydligt finare klädförvaring som jag hittat på nätet.

Lika fina klädskåp som de här skulle jag gärna ha! Härligt gammaldags med tyget på insidan av dörrarna. Där vore det ett nöje att sätta in sina kläder.

Det här klädskåpet är också fint. Om ändå sovrummet vore större så vi fick in ett sådant!

Tänk om man hade en riktig walk in closet! Snyggt, prydligt och överskådligt, inga proppfulla garderober där det är svårt att hitta.

Ja, drömma kan man ju alltid! Ska vi ha något liknande blir det att ta sig en rejäl funderare och sen bygga om för att få plats. Och för att det ska bli möjligt är det den där lottovinsten som saknas… ;D

Söndagsbilden vecka 8

Söndagsbilden bjuder idag på nybakade semlor. Finns det något godare än varma nybakade semlor med smör som smälter? I ärlighetens namn blev dessa semlor inte särskilt vackra till utseendet (men det får man väl ha överseende med eftersom det var närapå 17 år sen jag senast bakade semlor…) och godare semlor har jag också smakat… De blev ganska kompakta och inte alls så där saftiga och goda som jag hade förväntat mig. Men det fick sin förklaring när jag sen efteråt kom på att jag visst i brådskan glömt matoljan som skulle blandas i degen… :O Hoppsan! Misstag sker även för de bästa… ;D Skärbrädet som semlorna serverades på är ett loppisfynd från förra veckan. Det är helt nytt och kommer från favoritbutiken Blossom som nyligen stängde sina dörrar i Vasa och därför sålde bort en del av sitt lager på loppis. Ibland kan man ha riktig tur, trots att det naturligtvis är väldigt synd att butiken stängt.

Bon Appétit och trevlig söndag till er alla!

PS. Titta gärna in till min lilla shop också, har nyligen fyllt på med nya produkter och mer är på kommande! :)

Ballerina Kladdkaka vs. DOPS

I somras när vi körde genom Sverige fick jag äntligen, äntligen köpa de efterlängtade Ballerina Kladdkaka som alla lovprisat och som jag väntat så på att få prova själv. Minns ännu det magiska ögonblicket när jag fick doppa det allra första kexet i mjölk där jag satt vid bordet i vår stuga på Kviltorp Camping i Molde och blickade ut över det vidunderliga norska fjällandskapet. Ah, så gott det var! Hur många paket med Ballerina Kladdkaka jag köpte under resans gång att ta med hem ska vi låta vara osagt… Minns ärligt talat inte ens exakt hur många det var! Nu har äntligen kexen kommit hit till Finland, men här under namnet Kantolan DOPS. Förra helgen bestämde min man och jag oss för att göra ett litet ovetenskapligt test. Vi hade nämligen fördelen att kunna jämföra Ballerina Kladdkaka och de nya DOPSen, eftersom vi råkade ha ett sista paket av Ballerina-kexen kvar i köksskåpet, som jag sparat för något speciellt tillfälle.

När vi smakat båda sorterna var vi båda överens, det var helt klart de äkta Ballerina Kladdkaka som tog hem segern. I jämförelse med dem smakade DOPS mera “konstgjorda”, det var skillnad på smaken på både själva kexen och fyllningen.

Nej, det är äkta Ballerina Kladdkaka det ska vara! Visst, det är absolut inget fel på DOPS i sig, och det är bra att kexen äntligen kommit hit till oss. Men jag kan för mitt liv inte förstå varför de inte kan marknadsföras under sitt rätta namn även här? Och hur kan det vara skillnad på smaken när kexen innehåller exakt samma ingredienser, det är bara mängden fyllning som skiljer dem åt (DOPS har 1 % mer fyllning), och de tillverkas båda av Göteborgs Kex AB? Det är en gåta…

Tills jag nästa gång har vägarna förbi vårt grannland på andra sidan potten får det bli DOPS, men äkta Ballerina Kladdkaka kommer jag definitivt att köpa med mig hem när jag får tillfälle till det! Nu väntar jag på att få prova den nya smaken med vanilj också…

God helg!

Idol-konsert

Söndagen den 13.2 ordnades det två stora Idol-konserter i Jakobstad och som stor Idol-fantast kunde jag ju inte missa detta tillfälle att få se alla Idolerna live. Min likasinnade väninna C hade turen att få tag på två biljetter till kvällskonserten och på eftermiddagen satte vi oss i hennes bil och begav oss norrut. När vi kom fram och hade parkerat bilen kunde vi knappt tro våra ögon när vi såg den enormt långa kön som ringlade sig långt ut på trottoaren, och vi förfasade oss över att behöva stå där ute i den bitande kölden och vänta en bra stund. Till all lycka behövde vi dock inte vänta så särskilt länge innan kön började röra sig framåt och det gick förvånansvärt snabbt undan tills vi var inne i Kristallen och kunde söka oss sittplatser.Sen fick vi otåligt vänta en timme innan konserten äntligen började.

Jag tyckte det var bra att alla finalisterna fick vara med på turnén, även de som föll ut i ett tidigt skede. Att alla var lika viktiga, att ingen glömdes bort. För var och en av dem har ju ändå varit en del av Idol, varit med om äventyret vi fått följa under fredagskvällarna i våra TV-soffor. Utan dem hade det inte blivit något Idol!

Linda med gitarren och Linnea som var lika crazy på scenen som hon var i TV.

Idol-tvåan Minna och “allas vår egen Geir”. Det var ganska lustigt, för min man och jag såg en konsert med bland andra Geir på Jakobs Dagar i Jakobstad i somras, och gissa om jag höll på att tappa hakan när den allra första sökanden som kom in till juryn på Idol-audition i höstas var just Geir!

Geir ute i publiken. Att han har ganska många års scenvana på nacken var det ingen tvekan om, för han visste verkligen hur man tar publiken. Både på scenen och när han skötte snacket mellan låtarna. Och det är Geir och Elin vi får tacka för att dessa två konserter som ordnades i Jakobstad kunde förverkligas! Först hade Åbo varit på förslag, men det förslaget föll inte Geir i smaken. När sen Jakobstad föreslogs hade han blivit eld och lågor, Jakobstad är för honom kärlek som han sa. Och visst var det mycket kärlek i det fullsatta Kristallen den där iskalla dagen! Det blev inte bara en utan två konserter med Idolerna, så stort var intresset, och man får hoppas det sporrar till fler liknande konserter och evenemang här i Österbotten framöver!

Pajasen Andreas kunde inte låta bli att skoja till det mellan varven och när han och Geir stod på scenen tillsammans kunde man inte annat än dra på smilbanden.

Jublet stod högt i tak när Jay kom ut på scenen. Med sin speciella raspiga röst fyllde han Kristallen och det var honom alla hade väntat på.

Den killen är det minsann riv i!

Linnea, Geir, Olle och Andreas på scen. Andreas har skämtat till det med en guldfärgad ishockeyhjälm han hittat bakom scenen.

Olle och Daniel var också favoriter bland tjejerna.

Minnah och Linnea gav järnet på scenen.

Geir och Linda än en gång.

Daniel, Olle och Andreas charmade tjejerna i publiken.

Minnah och Jay sjöng duett. När sedan Jay sjöng vinnarlåten från Idol 2010, Dreaming People, ställde sig hela publiken upp och klappade med. Det kändes verkligen speciellt!

Det var en mäktig upplevelse att få se och höra Idolerna live, det är inte varje dag man får vara med om något sådant! Aldrig hade jag väl kunnat drömma om att få se dem allihopa live då i höstas, när jag troget följde deras resa i Idol, från audition till final. Det här var den allra sista gången Idolerna stod på en scen tillsammans, och det kändes väldigt speciellt att deras sista konsert tillsammans hölls just i Jakobstad och att jag fick vara med och uppleva detta. Nöjda och belåtna gick vi sedan ut i kölden igen. Vi tog en vända förbi grillen innan vi åkte hemåt, mitt sällskap och jag, och när vi stod och väntade på vår mat (inomhus, tack och lov!) sa någon i kön utanför att det var –32 grader… Fast vi tvivlade nog på att det faktiskt stämde, trots att det verkligen var isande kallt. Vi fick våra jättelika grillmatsportioner och när vi tryckt i oss så det nästan kom ut genom öronen på oss satte vi oss i bilen och åkte hemåt. Och lyckligt kom vi hem, med många fina minnen från kvällen.

Tisdagstema - Designfavorit

Veckans tisdagstema hos Fabriken tyckte jag först var lite knepigt, för egentligen har jag väl inga direkta designfavoriter?! Men så kom jag på att visst, det har jag nog trots allt!

Iittalas Aino Aalto-glasserie är en stor favorit. Det randiga mönstret ger en sådan härlig lite gammaldags känsla, de påminner om de färgade saftglas som farmor hade när jag var liten.

Kannan har sin givna plats på bordet när det serveras vatten, saft, iste eller hemlagad svagdricka. Det råkade sig så att jag fick 2 st likadana kannor i julklapp för några år sen, men eftersom jag inte hade rum för dem båda i mina små köksskåp (på den tiden bodde jag fortfarande i lägenhet) så bytte jag den ena.

 

Skålen har jag också fått i present och den är fin att servera både sallad och chips i. Aino Aalto-glas köpte jag i present till min man på den tiden när vi bodde på skilda håll och jag tyckte hans glasutbud inte var något vidare… Då passade jag naturligtvis på att köpa just de glas jag själv gått och suktat efter så länge!

Aino Aalto (1894-1949), gift med den kände Alvar Aalto. Det var hon som stod bakom den fina glasserien som jag idag tacksamt dukar fram. Alla bilder i det här inlägget kommer från nätet.

Ha en fin tisdag!

Söndagsbilden vecka 7

Mina bidrag till Fabrikens söndagsbild idag tog jag igår när vi var ute på en lång promenad på isen i det strålande vackra men ack så kalla vädret. Visserligen var det betydligt varmare än det varit de senaste dagarna, men den isande vinden gjorde ändå att det kändes närmast arktiskt där ute på isen när vi vände hemåt igen. Jag kunde inte låta bli att fascineras av hur snön på isen hade drivat i vågmönster, precis som sanden på havsbotten brukar göra.

Jag kommer ihåg att jag som barn hörde en berättelse, om det sen var min mamma som läste den ur en bok för mig eller det var något jag hörde i radion kommer jag inte ihåg, om en flicka som hette Marina som ritade vågmönstret på havsbottnen med sina tår. Varje gång jag ser det vågformade mönstret i sanden på havsbottnen kommer jag att tänka på denna berättelse om flickan Marina, fast det är så många år sedan jag hörde den… Det är en vacker tanke att det skulle vara en flicka som heter Marina som går där och ritar mönster i sanden med sina tår, jag kan nästan se henne framför mig… Kanske det är hon som ritat mönstret i snön också?

Det var en strålande vacker dag och vi ångrade att vi inte packat med varm choklad och smörgåsar. Det hade varit en helt perfekt dag för en picknick ute på isen! Vi hade egentligen inte tänkt gå så långt, men det gick av bara farten när vi väl kom iväg och det vackra vädret lockade. Hoppas det blir fler lika fina dagar längre fram – då ska definitivt termosen och matsäcken med!

Hoppas ni haft en riktigt skön helg!

Tisdagstema – Tallrikar och bestick

Denna veckas tisdagstema är tallrikar och bestick. Det är ett riktigt intressant tema, för tallrikar och bestick finns ju i varje hem och varianterna är oändliga… Man har vardagsporslin och finporslin, vardagsbestick och finbestick. Udda tallrikar och hela serviser.

De här tallrikarna äter vi på till vardags. Det är en servis med fyra av varje av flata och djupa tallrikar, assietter och kaffekoppar med fat som jag fick av mina föräldrar under studietiden. Egentligen är jag inte så förtjust i blåvitt porslin eftersom min favoritfärg är grönt, men den här servisen har hängt med genom årens lopp och den är min kär just för att jag fått den av mina föräldrar.

När vi vill piffa till det lite extra tar vi fram Arabias Olivia-tallrikar. Jag har bara dessa två i min ägo, och dem har jag köpt på marknad. Har dessutom en såskanna och ett stort serveringsfat i samma serie som jag fått av min mamma, och det var genom dem som mitt intresse för den här serien väcktes. Jag gillar mönstret, det är så där härligt retro på något sätt!

Vid festligare tillfällen dukar vi med vårt finporslin Arabia 24H som vi fick i förlovningsgåva. Vi började samla på den servisen när jag skulle köpa nya muggar i julklapp åt min man den första julen vi var tillsammans. På den tiden bodde vi fortfarande på skilda orter och jag tyckte att muggutbudet hemma hos honom inte var något att hurra för, så jag ville ge honom snygga muggar att duka med. Jag funderade länge och väl på vilken sorts muggar jag skulle köpa, ville helst välja en serie som vi eventuellt kunde skaffa fler delar av så småningom, och till sist föll valet på 24H-muggarna eftersom jag gillade formen på dem och tallrikar och övriga delar ur servisen också var snygga och tidlösa. När vi sen förlovade oss fick vi alltså både flata och djupa tallrikar ur samma serie, plus ett par kaffekoppar och assietter, och med tiden har vi både köpt och fått fler delar.

I förlovningsgåva fick vi också dessa bestick, Fiskars Nexus Deco, som vi använder som finbestick. Det känns alltid lite extra festligt att plocka fram dem. Jag gillar det krusidulliga mönstret på skaften, så den gåvan träffade verkligen mitt i prick!

Vid finare tillfällen använder vi också Rörstrands Grön Anna, en servis som jag samlat på ända sen studietiden. Jag fick då 6 st assietter ur serien av min mamma, som hon i sin tur hade fått av en väninna en gång i tiden. Och därmed väcktes mitt intresse. Jag hann köpa några tallrikar, både flata och djupa, ur den nya serien innan tillverkningen lades ner, och sen dess har jag fyndat en hel del delar ur serien på loppisar, marknader och nätauktioner, en del med hjälp av släkt och vänner. Det är inte alldeles lätt att hitta delar ur servisen här i våra trakter, särskilt lite ovanligare delar, så därför gör mitt hjärta alltid ett extra skutt av glädje de gånger jag har turen med mig. Några delar har hittat hem till mig via nätauktioner i Sverige, men det tråkiga är att fast priset på själva föremålet oftast är mycket förmånligare än prislappen skulle vara här hos oss, så gör den höga fraktavgiften det till en relativt dyr affär ändå. Annars skulle nog köksskåpen svämma över av Grön Anna vid det här laget! ;)

Dessa kaffeskedar används vid kalas och bjudningar. Silverskedarna uppe till vänster fick jag i examensgåva när jag blev färdig med min modistutbildning och de har mitt förnamn ingraverat på framsidan och examensdatumet på baksidan. Det känns alltid extra festligt att duka fram riktiga silverskedar på kaffebordet. Dessvärre har en av skedarna försvunnit vid något tillfälle, antagligen har den i misstag åkt i soporna tillsammans med servetter och andra rester från kaffefaten i samband med något kalas. Det är i alla fall den enda förklaring jag kan komma på till varför den plötsligt var spårlöst borta. Nu har jag bara 5 st kvar, vilket naturligtvis är synd. Men en olycka sker så lätt… De andra skedarna, Hackmans Myrna, har jag fått i present en gång.

En fin tisdag till er alla! Här skiner solen men kölden håller oss i ett järngrepp. Våren känns väldigt, väldigt långt borta…