Tisdagstema – Tallrikar och bestick

Denna veckas tisdagstema är tallrikar och bestick. Det är ett riktigt intressant tema, för tallrikar och bestick finns ju i varje hem och varianterna är oändliga… Man har vardagsporslin och finporslin, vardagsbestick och finbestick. Udda tallrikar och hela serviser.

De här tallrikarna äter vi på till vardags. Det är en servis med fyra av varje av flata och djupa tallrikar, assietter och kaffekoppar med fat som jag fick av mina föräldrar under studietiden. Egentligen är jag inte så förtjust i blåvitt porslin eftersom min favoritfärg är grönt, men den här servisen har hängt med genom årens lopp och den är min kär just för att jag fått den av mina föräldrar.

När vi vill piffa till det lite extra tar vi fram Arabias Olivia-tallrikar. Jag har bara dessa två i min ägo, och dem har jag köpt på marknad. Har dessutom en såskanna och ett stort serveringsfat i samma serie som jag fått av min mamma, och det var genom dem som mitt intresse för den här serien väcktes. Jag gillar mönstret, det är så där härligt retro på något sätt!

Vid festligare tillfällen dukar vi med vårt finporslin Arabia 24H som vi fick i förlovningsgåva. Vi började samla på den servisen när jag skulle köpa nya muggar i julklapp åt min man den första julen vi var tillsammans. På den tiden bodde vi fortfarande på skilda orter och jag tyckte att muggutbudet hemma hos honom inte var något att hurra för, så jag ville ge honom snygga muggar att duka med. Jag funderade länge och väl på vilken sorts muggar jag skulle köpa, ville helst välja en serie som vi eventuellt kunde skaffa fler delar av så småningom, och till sist föll valet på 24H-muggarna eftersom jag gillade formen på dem och tallrikar och övriga delar ur servisen också var snygga och tidlösa. När vi sen förlovade oss fick vi alltså både flata och djupa tallrikar ur samma serie, plus ett par kaffekoppar och assietter, och med tiden har vi både köpt och fått fler delar.

I förlovningsgåva fick vi också dessa bestick, Fiskars Nexus Deco, som vi använder som finbestick. Det känns alltid lite extra festligt att plocka fram dem. Jag gillar det krusidulliga mönstret på skaften, så den gåvan träffade verkligen mitt i prick!

Vid finare tillfällen använder vi också Rörstrands Grön Anna, en servis som jag samlat på ända sen studietiden. Jag fick då 6 st assietter ur serien av min mamma, som hon i sin tur hade fått av en väninna en gång i tiden. Och därmed väcktes mitt intresse. Jag hann köpa några tallrikar, både flata och djupa, ur den nya serien innan tillverkningen lades ner, och sen dess har jag fyndat en hel del delar ur serien på loppisar, marknader och nätauktioner, en del med hjälp av släkt och vänner. Det är inte alldeles lätt att hitta delar ur servisen här i våra trakter, särskilt lite ovanligare delar, så därför gör mitt hjärta alltid ett extra skutt av glädje de gånger jag har turen med mig. Några delar har hittat hem till mig via nätauktioner i Sverige, men det tråkiga är att fast priset på själva föremålet oftast är mycket förmånligare än prislappen skulle vara här hos oss, så gör den höga fraktavgiften det till en relativt dyr affär ändå. Annars skulle nog köksskåpen svämma över av Grön Anna vid det här laget! ;)

Dessa kaffeskedar används vid kalas och bjudningar. Silverskedarna uppe till vänster fick jag i examensgåva när jag blev färdig med min modistutbildning och de har mitt förnamn ingraverat på framsidan och examensdatumet på baksidan. Det känns alltid extra festligt att duka fram riktiga silverskedar på kaffebordet. Dessvärre har en av skedarna försvunnit vid något tillfälle, antagligen har den i misstag åkt i soporna tillsammans med servetter och andra rester från kaffefaten i samband med något kalas. Det är i alla fall den enda förklaring jag kan komma på till varför den plötsligt var spårlöst borta. Nu har jag bara 5 st kvar, vilket naturligtvis är synd. Men en olycka sker så lätt… De andra skedarna, Hackmans Myrna, har jag fått i present en gång.

En fin tisdag till er alla! Här skiner solen men kölden håller oss i ett järngrepp. Våren känns väldigt, väldigt långt borta…